Problemlösning - lång
Kort version
I det ideala fallet skulle vi inte ha några friktionspridningar, operatörsfel, geometrifel, maskinspridningar, relaxation eller feldimensionerade skruvförband. Men i verkligheten har vi det, där kan ju det mesta inträffa.
”FOGTAR” är en engelsk förkortning för:
Friction
Operator
Geometry
Tool Accuracy (= monteringsverktygets noggrannhet)
Relaxation
Förkortningen sammanfattar några av de parametrar som påverkar det slutliga förhållandet mellan moment och klämkraft i ett skruvförband.
Friktion inkluderar inte bara smörjmedlets inverkan på moment-klämkraftsförhållandet utan även ytbeläggningen, monteringsverktygets åtdragningshastighet, materialvalet för de ingående komponenterna samt en hel del andra variabler.
Operatören kan påverka utfallet om han/hon släpper knappen på monteringsverktyget för tidigt, dvs innan förbandet har uppnått det förinställda monteringsmomentet. Operatören kan även montera förbandet med fel skruv eller mutter, beroende på ordning och märkning vid monteringsstationen. Vissa stationer handskas med friktionssänkande medel, exempelvis vax eller fett. Ifall samma operatör även ska montera ihop förband finns risken att det friktionssänkande medlet oavsiktligt hamnar även på gängorna. Det är viktigt att operatören har en bra arbetsbeskrivning, där bland annat ordningsföljden vid åtdragning av flerskruvsförband ska beskrivas.
Geometri inkluderar inte enbart tillverkningstoleranser på de ingående komponenterna, utan också att man konstruerar förbandet med parallella kontaktytor samt att mutterplanet, skruvhuvudet, hålaxeln och klämda delar är vinkelräta mot varandra.
Monteringsverktygets noggrannhet påverkar förstås hur mycket man får i momentspridning i förhållande till det tänkta monteringsmomentet. Momentspridningen påverkar i sin tur förspänningen och dess variation.
Relaxation inkluderar sättning och elastisk interaktion. Den senare uppkommer vid åtdragning av förband med flera skruvar och ger klämkraftsminskning i exempelvis de två första åtdragna skruvarna då man drar den tredje. Man måste montera i en viss ordning för att minska effekten av elastisk interaktion och för säkerhets skull efterdra alla skruvar efter att ha monterat samtliga i gruppen.
2 Ishikawa-diagram
Figur 1. Orsak-verkan diagram (Ishikawa-diagram)
När ett problem uppstår vid exempelvis montering av ett skruvförband i massproduktion eller att någon av skruvförbandets komponenter havererar vid drift är det ibland inte orsakat av en enda händelse eller av ett enda fel. Små enstaka fel som i sig själva inte ger någon större inverkan kan tillsammans med andra små fel orsaka en kedjereaktion som leder till exempelvis stopp i masstillverkningsprocessen eller haveri hos slutkunden av produkten. Ett sk Iskikawa-diagram brukar användas för att illustrera orsak och verkan av enskilda faktorer. I Figur 1 visas ett sådant diagram för skruvförband i fordonsindustrin. De olika faktorer som kan påverka vilken klämkraft konstruktionen slutligen kommer att ha är här indelade i sex huvudområden:
Konstruktion
Produktion
Friktion
Sättning
Komponentfel
Monteringsverktyg
Alla ingående faktorer (bla smörjning, gap, bearbetningsmetod, gängingrepp, matning, underhåll & kalibrering mm) har sin egen betydande roll och bör beaktas när man konstruerar skruvförband.
Uppdaterad 2016-11-14
|
